Jag har varit ganska stressad ett längre tag nu och märkt av kroppens signaler väl. Det jag inte gjort är att jag valde att inte ta dem på tillräckligt stort allvar. Kroppen är dock smart. Om man inte lyssnar, så tar den i lite hårdare. Igår på jobbet fick jag en rejäl yrsel/ångestattack. Det var så illa att jag var tvungen att gå ifrån och lägga mig en stund. Jag hade svårt att häva attacken och att acceptera den. Efter ett tag samlade jag mig och gick ut till kollegorna, men fick ta tag i en bänk och sätta mig för att inte ramla. Jag insåg att jag inte kunde vara kvar. Det passade inte alls att jag gick hem, för det behövdes folk där, men jag kände att jag inte hade något val. Jag sade att jag blir hemma dagen efter också. När jag kom in och skrev det på whiteboard tavlan, tänkte jag att jag borde vara hemma två dagar och landa.

Nu är jag det. Jag blir så rädd av alla olika signaler, som kroppen skickar ut. Samtidigt blir jag arg på mig att jag inte kan hantera det. Det har känts som om det har gått så himla bra på jobbet och jag har tagit mycket ansvar och gjort mycket. Folk har kommit till mig om det är något, även om det inte är jag som är formellt ansvarig. Suck! Den här gamla rollen, som jag fallit in i. Jag borde ha lärt mig att jag inte orkar att ge så mycket av mig själv på jobbet.... Suck!

Nu tänkte jag i alla fall ta två dagar, när jag bryter mönstret och låter kollegorna ta ansvar för allt på jobbet. Jag tar fullt ansvar för min egen kropp och hälsa. Jag började dagen med en långpromenad. Sedan har jag gjort avslappningsövningar. Resten av dagen ska jag bara ta det lugnt och eventuellt gå en promenad till. Jag ska bara göra saker, som jag mår bra av. Jag borde ha gjort det här för länge sedan, men det är bättre nu än aldrig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj, vad trött jag är. Jag är som sagt inne i ett bakslag, som är det längsta och tuffaste sedan väggkraschen. Jag har haft på tok för många stressymtom, så nu har jag fått börja med mediciner igen. Jag som verkligen inte ville det, men insåg att jag ...

Jag har fått ett bakslag och det känns som ett rent h****e. Jag har känt att det varit på gång, men trodde att jag hade kontroll på det. Sömnen har blivit urkass, yr, magont, hyperventilat, panikångestattacker mm. Det är sååå jobbigt.   Förra vec...

Att falla tillbaka i gamla vanor är oerhört enkelt. Jag arbetar på samma arbetsplats, som när jag blev utbränd. Förut var jag högst ansvarig där, men nu är jag en vanligt anställd. Jag trivs oerhört bra med att ha fått möjlighet att kliva tillbaka et...

Jag håller just nu på att gå en internetbaserad kurs för att bygga upp självkänslan med hjälp av KBT. Jag har kommit en bit in i kursen och har hamnat i en fas, när jag blir ganska ledsen. Jag har med hjälp av övningar i kursen börjat inse vad mitt e...

Jag har sedan min krasch i väggen försökt att jobba mycket med mig själv och analysera varför jag har blivit, som jag har blivit. Jag tyckte att jag haft en schyst barndom utan konstigheter, men har nu insett att det är helt annorlunda.   Jag ble...