Att falla tillbaka i gamla vanor är oerhört enkelt. Jag arbetar på samma arbetsplats, som när jag blev utbränd. Förut var jag högst ansvarig där, men nu är jag en vanligt anställd. Jag trivs oerhört bra med att ha fått möjlighet att kliva tillbaka ett steg.

 Jag är ändå en person, som tar oerhört stort ansvar för mitt jobb och mina arbetsuppgifter. Jag har blivit lite av den informelle ledaren på mitt jobb. De mesta förändringar och beslut går genom mig och jag är lite av en kunskapsbank. Det är många, som ställer olika typer av frågor till mig. Jag trivs alldeles ypperligt med att ha möjlighet att vara med och påverka och bestämma allt utan att ändå formellt behöva ha det yttersta ansvaret. Det är oerhört skönt.

Idag blev det annorlunda. Högste ansvarig blev sjuk och fick gå hem och hon lade över "rodret" på mig. Hon kommer säkert bara vara borta högst denna veckan, men ändå känns det lite jobbigt. Plötsligt måste jag bestämma och inte göra det bara för att jag vill. Jag är tillbaka till den roll jag hade när jag gick in i väggen och det triggar igång alldeles för mycket hos mig. Det är så många stressbeteenden, som kommer tillbaka. Varje arbetsmoment förknippar jag med så oerhört mycket saker. Det är så mycket känslor och jag blir alldeles både omskakad och förvånad att det kommer så mycket tillbaka på en gång.

Jag  har ikväll behövt påminna mig själv om att ta djupa andetag. Jag försöker att inte bli arg på mig själv utan bara acceptera läget, men det är lite jobbigt. Jag börjar till och med bli orolig inför natten om hur min sömn kommer bli. Den brukar fungera bra numera, men hela kroppen har verkligen blivit igångtriggad idag.

Jag vet att återfall är vanligt och det här är oerhört nyttigt för mig. Det visar också på att jag fortfarande är mycket mycket skörare än vad jag egentligen trodde. Dags att backa tillbaka ett steg. Imorgon ska jag dessutom ta och träna. Det är en bra motvikt till stress.

Var rädd om Dig!