Jag håller just nu på att gå en internetbaserad kurs för att bygga upp självkänslan med hjälp av KBT. Jag har kommit en bit in i kursen och har hamnat i en fas, när jag blir ganska ledsen. Jag har med hjälp av övningar i kursen börjat inse vad mitt eget beteende gör med min självkänsla. Jag har hamnat i en ond cirkel, som det nu börjar bli dags att bryta.

Jag har insett att det mesta, som jag gör går ut på att söka bekräftelse hos andra att jag är ok. Jag har bara sett den kortsiktiga belöningen, när folk runt omkring mig berömmer mig för min duktighet eller mitt sätt att vara eller göra i olika situationer. Jag har stärkts genom deras kommentarer. Kortsiktigt.

Långsiktigt bryter det ner mig. Jag känner mig missnöjd med mig själv och varför jag agerade som jag gjorde.

Genom programmet har jag fått sätta upp risksituationer, när jag agerar utifrån den kortsiktiga belöningen utan att tänka på hur det blir långsiktigt. Jag har fått sätta upp stategier för hur jag ska hantera dessa risksituationer, för att inte hamna i mitt gamla invanda mönster.

Nu börjar en tuff, tuff resa när det är dags att försöka förändra det här beteendet. Jag måste, för min egen skull. Det är dags för mig att börja leva ett liv, där jag tycker att jag själv är bra som jag är. Det är dags att lära om att jag är värdefull för den jag är, inte för att jag får bekräftelse av andra.  Det är en tuff resa, men jag ska klara den. Jag måste det för min egen skull.

Du är också värdefull. Du är värdefull för att Du är Du. Var rädd om Dig!