Önskar att det fanns tålamod att köpa någonstans. Igår kväll gick jag och lade mig alldeles för sent och gick idag upp alldeles för tidigt. ¨Konsekvensen av det blev att tröttheten tog över i eftermiddag och tålamodet tog slut. 

Jag vet hur viktig sömnen är, men har svårt att ändå komma i säng på kvällen. Den stunden när barnen somnat och det är alldeles lugnt hemma är så otroligt skön och jag vill nyttja den till max. Ikväll måste jag verkligen försöka att lägga mig tidigt för jag ska börja jobba redan kl 6.45 imorgon.

Jag har insett att jag har en oerhört låg självkänsla. Jag har under hela mitt liv upplevt att jag måste prestera något för att vara värt något. Detta sätter oerhört höga krav på mig själv att prestera väldigt bra. Det har varit och är fortfarande oerhört viktigt för mig vad olika personer tycker om mig och jag mäter mitt värde i min prestation. Jag har blivit vad man kallar prestationsprinsessa och hamnat i duktighetsfällan.

Det är en ond cirkel, som jag måste försöka ta mig ur, men det är svårt. Oerhört svårt. Jag försöker intala mig själv att jag är bra utan att göra bra. Det är så ovant att tänka så. Det känns inte som det är så, men jag vet att det borde kanske vara där. Jag är inte där än.

To be continued.

Denna dagen har varit en väldigt intensiv dag på jobbet. Jag kämpar med att göra lagom mycket, så att jag har tillräckligt med kraft och energi att det ska räcka hela dagen ut. Ibland tar liksom kraften slut mitt på dagen och jag har ingen ork kvar, fastän det är många timmar kvar.

Jag har väldigt svårt att hushålla med min energi, eftersom jag har väldigt höga krav på mig själv och under alldeles för många år har presterat max i alla situationer. Det är inte lätt att sänka kraven på sig själv.

Jag är dessutom en tävlingsmänniska ut i fingerspetsarna och tävlar i de flesta situationer. Jag har verkligen försökt att tagga ner på det, men det är svårt. Så oerhört svårt.